Information

OM VATTEN

Vatten man får ur en grävd eller borrad brunn innehåller ett antal ämnen med varierande betydelse för vattnets användbarhet i ett hushåll. Kalk kan bilda besvärliga avlagringar i kokkärl och värmesystem. Höga halter av järn kan orsaka bruna utfällningar och missfärga tvätt. I brunnar kan det även förekomma Radon. Vatten kan också vara en god livsmiljö för mikroorganismer som bakterier, virus eller svampar.

I många fall finns möjlighet till åtgärder genom att till exempel förbättra brunnens konstruktion eller att installera filterutrustning. Samtidigt skall man vara medveten om  att vattnets kvalitet kan variera, bland annat beroende på förbrukning och årstiden.

LUKT
Ett vattens lukt har ofta naturliga orsaker, till exempel jord, mossa, lera eller sjövatten. Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid höga halter ibland blir direkt motbjudande och brukar liknas vid lukten från rotfrukter eller stall. Ett vanligt problem är förekomst av svavelväte som har en lukt liknande den från ruttna ägg.

FÄRG
Vattnets färg orsakas vanligen av multnande växtdelar – humusämnen – och/eller av järnförekomst. Färgat vatten innebär ingen hälsorisk men ger det ett mindre tilltalande utseende. Färgen bör helst vara under 30 mg /l Pt.

pH
pH-värdet visar balansen mellan vattnets sura och alkaliska beståndsdelar. pH-värdet ligger i allmänhet mellan 5 och 8. Värden under 7,0 kan innebära risk för korrosionsskador på rörledningar av metall. Låga pH-värden ökar risken för utlösning av metaller ur ledningssystemet. Det är därför viktigt att spola ur ledningarna på morgonen när vattnet stått stilla under natten. Mycket höga pHvärden kan uppstå vid användande av alkaliska filter samt utlösning från cement.

JÄRN
Järn finns ofta i grundvatten och kan ge upphov till utfällningar, missfärgningar och lukt och smak. Järn-halten bör vara under 0,50 mg/l men problem kan även uppstå vid lägre halter. Förekomst av järn medför normalt ingen hälsorisk.

MANGAN
Mangan finns också ofta i grundvatten. Mangan kan i vattenledningar bilda utfällningar som när de lossnar ger missfärgat (svart) vatten. Risk finns för skador på textilier vid tvätt.

HÅRDHET
Totalhårdheten anger summan av Kalcium och Magnesium i vattnet. Vatten med höga hårdhetsgrader innebär risk för utfällning på textilier samt kärl och vattenledningar.

dH (tyska hårdhetsgrader)   
Mycket mjukt     0 – 2,0
Mjukt     2,1 – 4,9
Medelhårt     5,0 – 9,8
Hårt     9,9 – 21
Mycket hårt     > 21

RADON
Halter över 1000 Bq/l är otjänligt. Risk finns för hälsoeffekter. Vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. Störst risk för hälsoeffekter finns vid  inandning av radonhaltig luft, t.ex. vid duschning. Radon från vatten kan tillsammans med radon från mark och byggnadsmaterial ge höga halter i bostadsluften. I en  enskild fastighet kan halten minskas genom kraftig luftning i radonavskiljare eller med andra metoder. För att undvika höjningar av radonhalten inomhus måste  avgående gas ledas bort från bostaden.